mycket skriverier i media om leksands tankar och planeringar om att bli ett bolag. då jag egentligen inte är speciellt insatt i det hela och vad det kommer innebära för klubben. vilka skillnader som kommer uppstå. läst lite här, lite där. så kan jag egentligen inte yttra mig och bestämma mig vad jag tycker. hur det känns. vilket får en liten rädsla att krypa fram. ovetande känns inte bra. även fast rädslan hälsar på så kan jag inte låta bli att småle. att man ska kunna få möjligheten att någonstans kunna "äga" en del utav dalarnas stolthet. sveriges stolthet. gör att man bara ryser. man är inte mer än leksing med ett stort blått hjärta som kör lite dubbelslag varje gång man hör. ser. eller läser någonting om vårat underbara lag.


(bild: leksandsif.se)

känslan inför just den här säsongen känns så ruskigt bra. kroppen är i ett sånt endorfinrus när jag tänker på dagen när vi åter igen samlas. hela familjen. i tegera. på norra. för att kika på våra blåvita krigare. och vilka krigare vi har. spännande line-up. är det bara jag som har hybris eller är vi flera som har ett hockeyorgan som jublar och suktar?

vips. snart är augusti här. CO-cup. träningsmatcher. kryssning!

Om vi ska försöka leva lite i nuet så är det ju faktiskt en hel del som händer just nu.
- idag är det äventyr med mina arbetskolegor på milko som hägrar. 15.00 avfärd mot falun
- fredag, sista dagen som milkoanställd. det firas med öl!
- lördag stavas åttiotalskväll i säterdalen
- söndag packar jag min väska för en vistelse hos syster med sambo och min otroliga lilla ögonsten uppe i bollnäs.